Analys av vittnesmål

I början av 1900-talet lades de första vetenskapliga artiklarna fram om metoder som kunde avslöja lögnare. Psykologen William Stern (1871-1938) som forskade om människans intelligens och individualitet, bidrog till denna forskning. Psykologi professorn Udo Undeutsch lade fram Undeutsch hypotes i mitten av 50-talet som lade grunden till Criteria Based Content Analysis (CBCA). Den svenske professorn i pedagogik och pedagogisk psykologi Arne Trankell (1919-1984), skrev flera böcker om vittnespsykologi bland annat Vittnespsykologins arbetsmetoder. Metoden bygger på att intervjupersonen berättar sin historia på olika sätt, beroende på om det är en självupplevd händelse eller en helt eller delvis påhittad historia. Det är dessa nyansskillnader i berättandet som avslöjar om personen talar sanning eller ljuger.

Ofta överträffar människors förväntningar på teknik och vetenskap vad som är möligt i verkligheten, inte minst när det avser lögndetektion. I vissa länder har man hög tilltro till lögndetektion och i andra mindre. Hur väl resultatet faller ut beror dels på hur väl vi som användare kan använda tekniken/metoden, metodens eller teknikens begränsningar och hur vår intervjuperson upplever vad som är sant. Bara för att någon påstår något som du vet inte är sant, så kan det vara sant för den personen och därför behöver inte utsagan indikera en lögn. Vad som är sant är ett attribut som vi lägger på våra påståenden, när dessa stämmer överens med vår egen subjektiva uppfattning om den yttre verkligheten När två vittnen lämnar olika beskrivningar av samma händelse, så ligger det nära till hands att anta att en av dem ljuger. Det normala i sådana fall är att båda utsagorna är subjektivt sanna. Frågan är då vem av vittnena som beskriver den verkliga händelsen mest korrekt (Trankell, 1963). Analys av vittnesmål ersätter inte resten av utredningsteknikerna, det kan däremot vara ett värdefullt komplement i vissa utredningar. Inte minst inför intervju/förhör och för att sålla ut ett fåtal personer ur en större grupp, som sannolikt vet mer än de inledningsvis berättat.

Security Manager använder två metoder, den ena metoden kallas Multiple Suspect Elimination och går ut på att sålla bort ett större antal sanningsenliga personer, från dem tycks undanhålla information eller talar osanning. Genom att ställa direkta frågor och analysera svaren kan man snabbt utesluta ett större antal misstänka personer som talar sanning och man kan koncentrera sig på dem som ljuger eller håller inne med information. Denna metod går att tillämpa på både muntliga och skriftliga vittnesmål.

Den andra metoden som kallas Statement Analysis är analys av en fritt formulerad berättelse. Det tar längre tid att analysera och är lämplig när det finns ett fåtal vittnesmål att analysera. Metoden bygger på att analysera hur en berättelse är uppbyggd och formulerad. Det går att analysera brev och vittnesmål, där man samlar olika ledtrådar som slutligen kan ge en bättre bild av vad som sant och vad som osant.

Klas Nilsson har arbetat med säkerhet sedan 1993 och många år med utredningar. Han är certifierad utredare (PCI) och certifierad inom bedrägeriprevention och bedrägeriutredningar (CFE). Klas har även studerat kriminologi, textanalys och intervjuteknik vid Stockholms universitet. Klas har även genomfört kurserna Detecting Deception in Verbal and Written Statements i Atlanta, samt Analyzing Written Statements for Deception and Fraud genom ACFE.